Det är en sån här kväll där jag har svårt att sova. ... jag tänker på min äldsta dotter.... tänker på allt som varit och smärtan sköljer genom hela kroppen. ... Inte en sekund av det som har hänt kan jag ändra på... och ändå är det så mycket som jag skulle vilja ändra på.... göra annorlunda samt att få ogjort. ...
Det förflutna smärtar otroligt mycket i mig vissa dagar....
Jag vill så mycket, finns så mycket jag skulle vilja säga, göra o framförallt bara få finnas. .. vara en mamma att räkna med... i alla lägen!
Men jag kan inte tvinga på nåt. Och jag vill inte göra mer skada.... så jag håller mig helt enkelt i skymundan. .. och hoppas.... och väntar. ...
"Det viktigaste för mig är att du mår bra min fina dotter, jag finns här den dagen du vill och vill ha mig i ditt liv , puss och kram från mamma "
Namaste
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar