Ja precis som de låter, vad göra?? Mitt liv känns inte längre som mitt. Mitt liv är Då!! Så ser jag det... De var då, ett helt liv sen... Det som nu ska kallas liv har ställts så totalt på ända .... Hur kunde jag låta det bli så här. Om jag ändå vetat de jag nu vet... Men förmodligen hade jag skrattat o sagt att - de händer aldrig mig.... Hemskt men sant ....för de hände just mig ... Det som aldrig skulle få hända.... Jag hoppas jag nån dag ska ha ork o mod att skriva om allt.... Dela med mig av det., och hoppas de når fram till nån som behöver det innan det är för sent... Och de blir allt tyngre att resa sig o hitta tillbaka till nåt.som inte till synes längre finns....
