Hitta tillbaka?...Förändingens sista hållplats...

Jo de var ju då ett tag sen man skrev nåt här...lr gjorde nåt som annars är av intresse överhuvudtaget...Och nöjet att berätta om de senaste året/åren kommer vara kraftigt begränsad att läsa...Om jag ens vill dela av mig av mig själv,min vardag,sysselsättning,min saknad & sorg,ångest och ilska...Ja livet är till för att ta vara på....varje minut,varje sekund...För helt plötsligt är förändringen så total att du önskar du kunde nypa dig i armen,få vakna ,tänka att det var bara en dröm...Men inom loppet av några sekunder är sanningen ett faktum..Det är ingen dröm...Det är en mardröm...Det är mitt liv,eller det som återstår av mitt liv....Och man undrar...Varför?Hur? Vad tänkte vi på....


Nej,de får räcka för tillfället...ska ändock försöka skriva...tror nånstans att de kan va bra på många sätt...Dels sanningen...som alltid kommer fram..Sen att sakta så tror jag själen kan få sin läkning....Tänkte även på "favoriten" KARMA! Men jag inser att de behöver man inte vänta på...Och inte känns de särskillt nöjesfullt....Snarare tvärtom,sorg över hur   saker o ting skulle sluta...Hur nån annars så nära ,helt plötligt är så långt borta som det går...Inte bara borta...Finns helt enkelt inte...


Nu gäller det att "Keep it simple"


Jag kommer fixa det här,jag bara måste.....Annars är inte livet något värt helt enkelt...

"Jag hade allt jag kunnat önska,men att uppskatta det, de gör jag nu, när allt är i spillror och inget kommer någonsin bli sig likt igen. Så Lev nu idag,inte igår,inte i morgon...Och se dig omkring,uppskatta,ta tillvaro på dagen i dag..För en kommer inte tillbaka igen,någonsin...De blir dina minnen,och du är den som avgör hur du vill minnas ditt liv,dag för dag.....Lev bara här och nu"